sofiahej

För två veckor sedan blev jag uppringd och rekommenderad att söka ett jobb. I all hast krafsade jag ihop en ansökan, visste inte riktigt vad jag egentligen sökte för jobb så den blev väl sådär bra.

Blev kallad till intervju samma dag som statsministern var på besök.
Kände mig inte särskilt förberedd och kunde sagt mycket bättre saker än jag gjorde då. Tyckte det var märkligt att dom inte frågade efter referenser, tidigare jobb inom den grafiska biten, arbetsprover!? Fick inte riktigt visa vad jag faktiskt kunde.. något jag kunde påpekat då som jag ångrar nu att jag inte gjorde.

Efter intervjun började jag genast söka mer fakta, läsa på, sätta mig in i organistationen för att vara förberedd inför ett eventuellt nytt jobb. Kände verkligen att detta var ett jobb jag ville ha. Den kunskap och tid jag la ner kan jag nu lägga till onödigtvetandehögen.

Jag har alltid tacklat motgångar ganska dåligt, jag vill gärna se mig själv som bäst. Nu var det någon som var lite bättre som grusade mina förhoppningar om ett givande jobb som jag hade passat mig väldigt bra, enligt mig då förstås. 

Men en motgång betyder som oftast att det snart kommer in något positivt i livet.

OCH jag fick ju faktiskt se min idol Statsministern!